It's beginning to look like christmas

Nu när det närmar sig jul saknar jag tiden när jag gick i FKF. Julshowsförberedelser, glögg i princip varje kväll med fina människor, levande ljus, julstädning av internatslägenheten, julpyntning av internatslägenheten och promenader i en julpyntad stad.

levande ljus

Nanna och jag när vi julstädade

sällskapsspel och glögg hos Joel

pepparkakor och glögg med Felicia

herrbaletten i julshowen

min look i julshowen

Love and happiness surround you as you throw your arms up to the sky

weheartit

Det är synd när man glider från personer som var ens närmaste vänner. Jag vet åtminstone några som jag var jättenära som jag knappt pratar med längre. Men jag antar att det är så det kan gå. Jag har åtminstone några vänner som jag aldrig har tappat kontakten med, som jag har känt sedan jag gick i lågstadiet. Det är skönt att veta att man åtminstone har någon kvar.

They say that things just cannot grow beneath the winter snow, or so I have been told

Kvällens underhållning bestod av flera koppar te och bilder från mitt första år i FKF. Vissa stunder saknar jag den skolan, men oftast är jag bara lättad över att jag inte går där längre.

En sak jag lärde mig under de tre åren jag spenderade där var att man inte kom särskilt långt med en negativ attityd. Visst, man kunde inte vara glad konstant, det skulle bara ha blivit tungt. Men om man försökte fokusera mer på ljuspunkterna än på de jobbiga sakerna gick det mycket lättare. Eftersom det är en väldigt liten skola kommer man väldigt nära varandra, och det är också lättare för alla andra om man försöker vara lite positiv iallafall. Jag fick möta många motgångar under mina år i skolan, men jag försökte så gott jag kunde att hålla upp humöret. Det var inte alla gånger jag lyckades, och då tillät jag mig själv att vara på dåligt humör, för jag visste att det skulle lugna sig tillslut.

Nattuggla

Klockan är halv fem på morgonen och här sitter jag och tar bilder på mig själv i Photo Booth. Livet är allt bra roligt ibland.

No 4: En låt som betyder mycket

Detta är en låt som hängt med sedan första året i gymnasiet. Den påminner mig om en tid då jag var lyckligt ovetande om allt drama som skulle komma in i mitt liv.